﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 1171
Titel Ord- och begreppsförklaringar
Titel.kortform Ord- och begreppsförklaringar
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad Radonboken. Förebyggande åtgärder i nya byggnader.
Utgivningsår 2004
Utgåvenr
Ställe s. 100--104
ISBN-kod 91-540-5926-7
ISSN-kod
Bakgrund
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Byggforskningsrådet
Utgivare.2.nu.organisation Formas
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE absorberad dos
svSYTE absorberad dos
svUPTE rad
svUPTE gray
svDF den mängd energi per massenhet som en bestrålad kropp tagit upp
svAN SI-enheten för absorberad dos är gray (Gy). 1 Gy = 1 J/kg. Tidigare användes enheten rad (1 rad = 0.01 J/kg).

svTE absorption
svDF uppsugning eller upptagning
RIFR Extensionell definition!/HNI

svTE adsorption
svDF koncentration eller upptagning på ytor

svTE aktivt kol
svUPTE ROAC-metoden
svDF högporöst kol med förmåga att adsorbera ämnen ur luft eller vatten
svRETE koldosa
svAN Radongas adsorberas effektivt på aktivt kol. Det används vid radonmätning med så kallade koldosor och vid markradonmätning enligt ROAC-metoden.

svTE aktivitet
svUPTE becquerel
svDF antalet atomkärnor som sönderfaller per tidsenhet
svAN Aktivitet anges i SI-enheten becquerel (Bq). 1 Bq = ett sönderfall per sekund. Tidigare användes enheten curie (1 Ci = 37 miljarder Bq). För att beteckna aktivitetskoncentrationen i olika material används följande enheter:
   · Bq/m&#x00B3; används för aktivitetskoncentrationen i luft (t.ex. radon i jordluft och radonhalt i bostäder);
   · Bq/l används för aktivitetskoncentrationen i vätskor (t.ex. radon i vatten);
   · Bq/kg används för aktivitetskoncentrationen i fast material (t.ex. radium i bergarter och byggnadsmaterial);
   · kBq/m&#x00B2; används för aktivitetskoncentrationen i markens ytskikt (t.ex. beläggning av cesium-137).

svTE alfastrålning
svUPTE alfapartikel
svDF strålning som utgörs av positivt laddade partiklar, alfapartiklar
svAN En alfapartikel består av två protoner och två neutroner och har därför samma kärna som en heliumatom. När radioaktiva ämnen sönderfaller till nya ämnen avges alfastrålning från atomkärnan. Alfastrålning har kort räckvidd och genomträngningsförmåga. Alfastrålning tränger inte igenom hudens hornlager. Därför kan alfastrålning endast orsaka skada när strålningen avges i kroppen. Så är till exempel fallet i lungorna där hudens skyddande hornlager saknas. Där kan alfastrålning från sönderfallande radondöttrar skada cellerna i lungväggarna. Dessa skador kan ge upphov till lungcancer. Risken för lungcancer är proportionell mot radonhalten och exponseringstiden.

svTE alunskiffer
svDF uranrik svart lerskiffer av överkambrisk ålder (cirka 500 miljoner år sedan)
svAN Förutom normala silikatmineral innehåller alunskiffer järnsulfid (pyrit), kolväten (kerogen) och jämfört med vanliga lerskiffrar relativt höga halter av metaller (t.ex. uran, vanadin och molybden). Halten av torium är låg.

svTE alunskifferbaserad lättbetong
svSYTE blåbetong
svUPTE bränd alunskiffer
svDF högtrycksånghärdad (autoklaverad) lättbetong framställd av bränd kalk och bränd alunskiffer
svAN Den senare ger lättbetongen en blågrå färg.

svTE besiktning
svDF undersökning som utförs av myndighet eller särskild utsedd besiktningsman för att konstatera om ett objekt i ett eller flera avseenden uppfyller ställda krav

svTE betastrålning
svUPTE betapartikel
svDF joniserande strålning bestående av betapartiklar, dvs. elektroner och/eller positroner
svAN Betastrålning har kort räckvidd. Vid yttre bestålning av kroppen kommer endast huden och de närmaste millimetrarna under denna att påverkas.

svTE brandcell
svDF utrymme i byggnad avskilt på sådant sätt att en brand där kan hindras att sprida sig till annat utrymme i byggnaden under viss tid

svTE bygglov
svDF skriftligt tillstånd av byggnadsnämnd att utföra byggåtgärd eller att ändra användning av byggnad eller del av byggnad

svTE diffusion
svDF vandring av ett ämnes atomer eller molekyler i ett annat ämne, vanligen från plats med högre koncentration till plats med lägre koncentration

svTE dosekvivalent
svUPTE rem
svUPTE sievert
svDF i strålskyddssammanhang använd angivelse av stråldos där man tagit hänsyn till de olika strålslagens biologiska verkan
svRETE absorberad dos
svAN Dosekvivalent anges i SI-enheten sievert (Sv). Den absorberade dosen i gray multiplicerad med en särskild kvalitetsfaktor ger dosekvivalenten i sievert. För naturlig strålning används enheten millisievert per år (mSv/år). Årslång exponering för en genomsnittlig naturlig gammastrålning på 0,20 µSv/h ger en stråldos av 1 mSv/år. Den stråldos som vi får per år på grund av naturlig gammastrålning från marken och byggnadsmaterialet i våra hus är i genomsnitt 0,5 mSc/år. I blåbetonghus kan stråldosen från gammastrålning uppgå till 5 mSv/år vid en uppehållstid av 80 % inomhus..

svTE dräneringsrör
svDF rör som läggs i mark runt byggnad för avledning av vatten från bl.a. dräneringsskikt
svRETE dräneringsskikt

svTE dräneringsskikt
svDF skikt som anordnas för avledning av vatten

svTE E-Perm med elektret
svDF mätmetod för radon
svAN Metod som används för mätning inomhus i byggnader.
RIFR skr?/HNI

svTE EER
svFK Beteckning för radondotterhalt i jämvikt med radonhalt.
svRETE radondotterhalt
enTE equilibrium equivalent concentration of radon
enSYTE EER

svTE egnahem
svDF enbostadshus som bebos av ägaren

svTE emanation
svSA i radonsammanhang
svDF den avgång av radon som sker från t.ex. ett mineralkorn till porutrymmet utanför mineralkornet

svTE emanationskoefficient
svFK Används i radonsammanhang för att beteckna hur stor andel av alla bildade radonatomer som avgår från t.ex. ett mineralkorn till porutrymmet.

svTE emanometer
svDF momentan mätmetod för radon

svTE exhalation
svDF avgång av gas från en väggyta eller markytan

svTE exhalationsrat
svDF den mängd av t.ex. radon som avgår från ett material per yt- och tidsenhet
svAN Mäts i Bq/(m&#x00B2;h).

svTE exposition
svUPTE coulomb
svUPTE röntgen
svDF förmågan hos gamma- och röntgenstrålning att jonisera luft
svRETE expositionsrat
svAN SI-enheten för exposition är coulomb per kg (C/kg). Tidigare användes enheten röntgen (R), 1 R = 0,258 mC/kg.

svTE expositionsrat
svUPTE röntgen
svDF exposition per tidsenhet
svRETE exposition, miljödosekvivalent
svAN Mäts i C/kg per sekund i SI-systemet. Vid mätning av gammastrålning används enheten ”miljödosekvivalent” som uttrycks i SI-enheten sievert per timme, Sv/h. Vid mätning av gammastrålning i bostäder och naturlig gammastrålning i hus används enheten mikrosievert per timme, µSv/h. Genomsnittlig gammastrålning över markytan i Sverige är 0,08 Sv/h. I blåbetonghus ligger gammastrålningen oftast inom intervallet 0,3--1 µSv/h. Enheten ”miljödosekvivalent” tillämpas i Sverige från 1986. Tidigare enhet var röntgen, !µR/h = 0,01 µSv/h.

svTE frånluft
svDF luft som bortförs från rum
svAN Luften kan föras ut till det fria som avluft eller i vissa fall återföras till tilluftsaggregat genom anordning för återluft.

svTE F-system
svSYTE frånluftssystem
svDF fläktventilation där endast frånluftsflödet är fläktstyrt

svTE FTX-ventilation
svDF fläktdrivet från och tilluftssystem med värmeväxlare för återvinning av värme ur frånluft
svRETE frånluft, tilluft
svAN Värmeenergin används normalt till förvärmning av tilluften.

svTE fuktdiffusion
svDF vattenångas vandring mot områden med lägre ånghalt
svRETE ånghalt

svTE fuktspärr
svDF materialskikt som försvårar diffusion av vattenånga samt kapillärsugning

svTE förfrågningsunderlag
svDF det underlag en beställare tillhandahåller för utarbetande av anbud

svTE gammaindex
svUPTE radonaktivitet
svFK Begreppet gammaindex användes i Svensk Byggnorm 1980. Det är numera ersatt med index för byggmaterials radonaktivitet.

svTE gammalog
svDF särskild typ av gammamätare som sänks ner för att mäta i borrhål

svTE gammamätare
svDF instrument som mäter gammastrålning
svEX Scintillometer och GM-instrument.

svTE gammaspektrometer
svDF mätinstrument som förmår att skilja på strålning från olika radioaktiva ämnen
svAN Gammaspektrometern är liksom scintillometern uppbyggd kring en kristall av natriumjodid, germanium-litium eller vismut-germanium. Spektrometern är försedd med en diskriminatorenhet som kan särskilja gammastrålning med olika energi. Genom att mäta med spektrometer kan man bestämma från vilka nuklider strålningen kommer och efter kalibrering av spektrometern beräkna halterna av dessa nuklider.

svTE gammastrålning
svFK Elektromagnetisk strålning, fotoner. Gammastrålning har samma egenskaper som röntgenstrålning men har högre energi och kortare våglängd. Gammastrålning avges från atomkärnan när vissa radioaktiva ämnen sönderfaller. Naturlig gammastrålning har hög genomträngningsförmåga och lång räckvidd, i luft upp till 300 meter, betond cirka 30 cm.

svTE GEO-strålningskarta
svDF av SGU/SGAB utgivna kartor som visar förekomst och utbredning av områden med förhöjd halt av radioaktiva ämnen i marken
svAN Kartorna är i skala 1:50 000 och följer den topografiska kartans bladindelning. Totalt har 240 kartblad utgivits.
RIFR Aktuellt?/HNI

svTE halveringstid
svDF den tid det tar för antalet atomer av en viss nuklid att minska till hälften genom radioaktivt sönderfall

svTE halvledardetektor
svDF strålningsdetektor vars verkan grundar sig på halvledaregenskaperna hos ett material, t.ex. kisel eller germanium
svAN En halvledardetektor har en P-I-N diodstruktur, där I står för utarmning av hål och elektroner inom ett område. Området vidgas genom att lägga en backspänning över dioden. När t.ex. en alfapartikel (exempelvis en radon- eller radondotteratom) växelverkar med materien inom utarmningsområdet bildas en mängd fria laddningsbärare (hål och elektroner) i proportion till den infallande alfapartikelns energi. Backspänningen ger ett elektriskt fält som gör att laddningarna samlas på de yttre elektroderna. Resulterande laddningar integreras i en förförstärkare och slutresultatet blir en spänningspuls vars amplitud är proportionell mot den infallande alfapartikelns energi.

svTE imkanal
svDF frånluftskanal från matlagningsutrymme

svTE integrerande
svDF summering av små delvärden

svTE isotop
svDF atomer som har samma atomnummer och antal protoner men olika antal neutroner
svEX Radon-222 och radon-220 är exempel på radioaktiva isotoper (nuklider).

svTE joniserande strålning
svDF strålning som ger upphov till joner i det material som den tränger in i
svRETE alfastrålning, betastrålning, gammastrålning
svAN Joniserande strålning kallas i dagligt tal för ”radioaktiv strålning”.
svEX Exempel på joniserande strålning är alfa-, beta- och gammastrålning.

svTE jämviktsfaktorn
svSYTE F-faktorn
svFK Används för att beteckna förhållandet mellan radondotterhalt och radonhalt. Enligt SSI:s [numer SSN:s] metodbeskrivningar för radonmätning i bostäder används för F-faktorn sedan 1994 schablonvärde på 0,4 (tidigare användes F-faktorn 0,5). Eftersom radondotterhalten varierar med både ventilation och luftens innehåll av partiklar ligger det verkliga värdet oftast mellan 0,2 och 0,8.

svTE kalibrering
svFK Anpassning, justering. Kalibrering av ett mätinstrument innebär att exakt fastställa dess utslag mot en rikslikare.

svTE kapillaritet
svDF vätskas förmåga att till följd av ytspänning stiga eller kvarhållas i ett rör eller i ett poröst material

svTE kapillärbrytande skikt
svDF materialskikt som hindrar vätskegenomgång pga. kapillär transport

svTE kerma
svUPTE gray
svDF sammanlagd rörelseenergi hos laddade partiklar som frigjorts per massa i ett material, vilket bestrålas med fotoner (eller andra indirekt joniserande strålslag)
svAN Enheten för kerma är gray (Gy). Vid mätning i luft kan kerma i de flesta praktiska sammanhang ersätta exposition för gamma- och röntgenstrålning varvid värden uttrycks i gray (Gy). Vid mätning av gammastrålning från naturliga material används ofta enheten nanogray per timme (nGy/h). 100 nGy/h = 0,117 mSv/h.

svTE klimatskärm
svDF byggdel bestående av ett eller flera skikt som isolerar det inre av en byggnad från omvärlden med avseende på bl.a. temperatur och fuktighet

svTE koldosa
svDF mätmetod för radon
svRETE aktivt kol
svAN Koldosan är fylld med aktivt kol. Vid mätning av radon öppnas dosan så att radonet kan adsorberas på kolet. Efter mätningen stängs dosan. Bestämning av radonhalten sker genom mätning av gammastrålningen från de radondöttrar som bildas vid det adsorberade radonets sönderfall. Uppmätt gammastrålning är proportionell mot den radonhalt för vilken dosan exponerats och mättiden. Metoden används för såväl mätning i mark som inomhus i byggnader. Eftersom det radon som adsorberats på kolet sönderfaller är mätresultatet i huvudsak endast representativt för de två sista dagarna i mätperioden.

svTE kondensering
svDF övergång från gasfas till vätskefas

svTE kontinuerlig
svDF som pågår hela tiden, sammanhängande

svTE konvektion
svDF transport av gas eller vätska orsakad av skillnader i temperatur mellan olika lägen

svTE kosmisk strålning
svDF strålning från strålkällor i rymden
svRETE gammamätare
svAN Den kosmiska strålningen tilltar med höjd över havet. Vid havsytan ger den människan en stråldos av ca 0,3 mGy/år och på 3 000 meters höjd ca 0,9 mSv/år. Strålningsbidraget från kosmisk strålning är i Sverige vid markytan 0,01--0,03 µSv/h uppmätt med en gammamätare. I luften på 10 000 meters höjd är den 0,20--0,25 µSv/h.

svTE kryprum
svSYTE kryputrymme
svDF ventilerat utrymme med låg höjd mellan bottenbjälklaget och marken, åtkomligt för inspektion

svTE luftväxling
svUPTE omsättningar per timme
svDF utbyte av luft
svAN Anges normalt i omsättningar per timme (oms/h), vilket avser hur många gånger en luftmängd motsvarande rummets/lägenhetens volym byts ut per tidsenhet.

svTE miljödosekvivalent
svDF den energi per massa som absorberas på 1 cm djup i vävnad, multiplicerad med en kvalitetsfaktor som korrigerar för skillnader i biologisk verkan från olika typer av strålning, dvs. oberoende av om bestrålning har skett med alfa-, beta- eller gammastrålning
svRETE exposition
svAN För att ange gammastrålning används för miljödosekvivalent enheterna µSv/h, mSv/h eller Sv/h. De ersätter den äldre enheten µR/h, mR/h och R/h (exposition). 1 µR/h = 0,01 µSv/h.

svTE momentan
svDF som pågår under mycket kort tid

svTE nuklid
svDF atomslag som karaktäriseras av atomkärnans sammansättning
svRETE isotop
svAN Nuklider med samma antal protoner i kärnan kallas isotoper.

svTE olägenhet för människors hälsa
svFK Begrepp i miljöbalken. Om ”Olägenhet för människors hälsa” föreligger enligt t.ex. Socialstyelsens allmänna råd kan central eller kommunal myndighet med stöd av miljöbalken ingripa och kräva att olägenhetn åtgärdas. Radonhalt i bostad som överstiger Socialstyrelsens riktvärde för radonhaltens årsmedelvärde 200 Bq/m&#x00B3; är enligt ”Socialstyrelsens allmänna råd om ändring i allmänna råden (SOSFS 1999:22) om tillsyn enligt miljöbalken -- radon i inomhusluft” (2004) att betrakta som ”Olägenhet för människors hälsa”.

svTE pegmatit
svDF grovkristallin bergart med granitisk sammansättning som uppträder som gångar, sliror eller mindre massiv i andra bergarter
svAN Dominerande mineral är kvarts, fältspat och glimmer. Pegmatit kan innehålla koncentrationer av sällsynta mineral och grundämnen. Halten av kalium är oftast högre än i andra bergarter. Pegmatiter har ofta förhöjda halter och ibland höga halter av uran och torium.

svTE permeabilitet
svDF genomsläpplighet eller genomtränglighet i ett poröst material för en vätska eller gas

svTE porositet
svDF förhållandet mellan jordens porvolym och totala volym (skrymvolym)
svAN Anges vanligen i procent.

svTE prospektering
svFK Att med geologiska, geofysiska och geokemiska undersökningar söka efter förekomster av mineralråvaror.

svTE radioaktiv sönderfallsjämvikt
svAN Om t.ex. en nuklid N1 sönderfaller långsammare än en följande nuklid N2 (halveringstiden för N1 är mycket större än för N2) nås så småningom ett stationärt tillstånd under vilket mängden N2 är konstant (lika mycket N2 bildas och sönderfaller per tidsenhet). Detta stationära tillstånd, då antalet atomer av de två nukliderna förhåller sig som deras halveringstider, kallas radioaktiv sönderfallsjämvikt. Uran-238 och flera av dess dotternuklider går lätt i lösning och lakas även vid normala förhållanden (pH 5--7) bort med vatten. Dotternukliden radium-226 är däremot svårlöslig vid normala förhållanden och blir kvar i en jordart även om uranet delvis bortlakats. Därför kan man alltid utgå från att sönderfallsojämvikt råder mellan uran-238 och radium-226 i jordarter. Även i berg urlakas uran, men ojämvikten mellan uran-238 och radium-226 är i svenska bergarter obetydlig. Detta beror på att landisen under istiden skrapade bort den vittrade delen av berget.
RIFR skr?/HNI

svTE radioaktiva ämnen
GR pl.
svDF ämnen som innehåller atomer med instabila atomkärnor, som genom sönderfall strävar efter att nå ett stabilt tillstånd
svAN Vid sönderfallet avger atomen joniserande strålning.

svTE radioaktivitet
svDF egenskapen hos vissa ämnen att spontant utsända joniserande strålning

svTE radium
svFK Radioaktivt grundämne. Radium-226 uppkommer vid sönderfall av torium-230 i den sönderfallsserie som börjar med uran-238. Radium-226 har en halveringstid av ca 1 600 år. Vid sönderfallet bildas den radioaktiva gasen radon-222. Vid sönderfall av radium-224 i sönderfallskedjan från torium-232 bildas gasen radon-220 (toron).
svRETE toron

svTE radiumhalt
svAN Anges i Bq/kg radium-226. Vid sönderfallsjämvikt i sönderfallsserien från uran-238 är 1 gram U per ton (1 ppm) ekvivalent med 12,3 Bq radium-226/kg.

svTE radiumindex
svDF Begreppet radiumindex användes i Svensk Byggnorm 1980. Det är numera ersatt med index för byggmaterials radioaktivitet.

svTE radondotterhalt
svSYTE EER
svDF aktivitetskoncentrationen för en antagen jämnviktsblandning av radondöttrar
svRETE radondöttrar
svAN Ett mått på den aktuella radondottersammansättningens förmåga att göra skada. Anges i becquerel per kubikmeter luft (Bq/m&#x00B3;).
   Ofta används förkortningen RnD för radondotter.
enTE Equilibrium Equivalent Concentration of Radon

svTE radondöttrar
GR pl.
svUPTE kortlivade radondöttrar
svDF de radioaktiva nuklider som bildas när radon-222 sönderfaller
svAN De fyra första av dess nuklider har korta halveringstider och kallas därför för kortlivade radondöttrar. De är polonium-218, bly-214, vismut-214 och polonium-214. De är fasta partiklar.

svTE radonhalt
svAN Anges i becquerel per kubikmeter luft (Bq/m&#x00B3;).

svTE radonriskkarta
svDF karta som visar risken för markradon
svAN Riskområdena indelas i lågrisk-, normalrisk- och högriskområden. Kartan utgör en sammanställning och tolkning av uppgifter om geologi, markens uran- och radiumhalt, radonhalten i jordluften, resultat från radonmätningar i byggnader och speciella fältarbeten. Riskområdena indelas efter markens radonhalt i jordluften, varvid mark med < 10 000 Bq/m&#x00B3; utgör lågriskområden, 10 000--50 000 &#x00B3; normalriskområden och > 50 000 &#x00B3; högriskområden.

svTE relativ ånghalt
svSYTE RÅ
svDF procentkvoten mellan ånghalt och mättnadsånghalt vid samma temperatur
svRETE ånghalt

svTE rörelsefog
svDF fog som medger rörelse mellan omgivande konstruktioner

svTE S-ventilation
svSYTE självdragsventilation
svDF ventilation genom termiska krafter

svTE sanitär olägenhet
svDF störning som kan vara skadlig för människors hälsa och som inte är ringa eller helt tillfällig
RF 1 § andra stycket i hälsoskyddslagen av år 1982
svAN Är sedan 1998 i miljöbalken ersatt av begreppet ”olägenhet för människors hälsa”
svRETE olägenhet för människors hälsa

svTE servisledning
svDF ledning som sammanbinder byggnad med allmänt ledningsnät

svTE scintillometer
svUPTE scintillation
svDF instrument för att mäta gammastrålning
svRETE gammastrålning
svAN Ett scintillationsinstrument är uppbyggt kring en kristall av natriumjodid, vsimut-germanium eller germanium-litium eller av viss typ av plast. När kristallen träffas av gammastrålning omvandlas den avgivna energin till blixtar av synligt ljus, s.k. scintillationer. Dessa förstärks i ett fotomultiplikatorrör och omvandlas till mätbara pulser. Scintillometrar kan byggas med stor känslighet. Instrumentet är därför lämpligt för mätning av naturlig gammastrålning.

svTE skorstensverkan
svDF tryckdifferens mellan två utrymmen pga. skillnad i densitet, som kan bero på temperaturdifferens

svTE spårfilm
svDF mätmetod för radon
svAN Metod som används såväl för mätning i mark som inomhus i byggnader.

svTE statligt bostadslån
svDF statligt lån till stöd för nybyggnad och ombyggnad och i vissa fall till förvärv av bostäder

svTE suterränghus
svUPTE sluttningsvåning
svDF hus med sluttningsvåning, dvs. våning vars golv endast till viss del ligger i nivå med eller ovan mark och som innehåller boutrymmen

svTE sönderfallsserie
svSYTE sönderfall
svRETE isotop
svDF serie av nuklider i vilken varje nuklid genom radioaktivt sönderfall övergår i en ny med lägre masstal, tills en stabil isotop bildas

svTE termoluminiscens
svAN Utsänder ljus från i ämnet upplagrad energi.

svTE tilluft
svDF luft som tillförs rum

svTE till- och frånluftssystem
svSYTE FT-system
svDF fläktventilation där både tilluftsflödet och frånluftsflödet är fläktstyrda

svTE TLD-dosa
svDF mätmetod för radon
svAN Metod som används för mätning inomhus i byggnader.

svTE toron
svDF radonisotop, radon-220, som bildas vid sönderfall av radium-224 i sönderfallskedjan för torium-232
svAN Toron har en halveringstid på 55 sekunder.

svTE torondöttrar
GR pl.
svDF de kortlivade radioaktiva nuklider som bildas när toron sönderfaller
svRETE radondöttrar, toron
svAN Dessa är polonium-216, bly-212, vismut-212 och polonium-212. De är fasta partiklar.

svTE torrdensitet
svSYTE torr volymvikt
svDF förhållandet mellan jordens fasta massa och total volym (skrymvolym)

svTE vattenhalt
svSYTE vattenkvot
svDF förhållandet mellan porvattnets massa och jordens fasta massa
svAN Anges vanligen i procent.

svTE vattenmättnadsgrad
svDF förhållandet mellan porvattnets volym och jordens porvolym
svAN Anges ofta i procent.

svTE ventilation
svDF transport och utbyte av luft
svAN Olika typer av ventilation är självdragsventilation, fläktventilation och ofrivillig ventilation. Ventilation anges i omsättning per timme (oms/h). Ofta används också som mått på luftväxling liter per kvadratmeter golvyta och sekund (l/m&#x00B2;s).
svRETE FTX-ventilation, S-ventilation

svTE värmepump
svDF anordning för att återvinna värme ur t.ex. frånluft
svAN Fungerar på samma sätt som kylsystemet i ett kylskåp. Överför värme från frånluften till exempelvis tappvarmvattnet.

svTE värmeväxlare
svRETE frånluft, tilluft
svAN Överför värme från t.ex. frånluften till tilluften i ett FT-system.

svTE åsgrus
svUPTE glaciofluvialt material)
svDF mer eller mindre sorterad mineraljordart som transporterats och avsatts, ofta i ryggform, av en isälv (glacifluvialt material)

svTE ånghalt
svDF kvot av ångans massa och gasblandningens totala volym
svAN Mäts i g/m&#x00B3;.

svTE ädelgas
svDF gasformigt ämne som främst karaktäriseras av att detta normalt inte bildar kemiska föreningar vilket beror på att gasen har stabila, fyllda elektronhöljen
